Dåliga gener ska gifta sig och jag och Carro är på hennes bröllopsfest. Lyckligtvis nog är det inte Carros lillebror hon ska gifta sig med, men vi vär där ändå. Iklädd i en rödvit sparkdräkt med nallar på, frågar hon oss hur vi tycker hon ser ut. Carro och jag får hålla oss för skratt och säger att hon ser jättefin ut, en klar lögn. Festen fortsätter och efter ett tag dyker det upp en läskig, långhårig unge som säger ”vem vill bli dödad?”. En ointelligent kille svarar ”jag vill” och får plötsligt en kniv inkörd i tinningen av psykungen. (Men det kommer inget blod) De flesta får panik och jag låser in mig på toaletten och ringer ambulansen. Det är naturligtvis väntetid till SOS och när de väl svarar är jag så chockad och flummig att det hela blir ett ”ni måste komma, någon har stuckit en fällniv i tinningen på en annan, vi är typ på öjabygården... eller öjabyherrgårn eller vad fan det heter. Det är en fest där, kom dit.”
Jag går ut från toan igen – vill ju inte att psykmördaren ska veta att jag ringt SOS. Då ser brudgummen något mysko i granen... Någon har klätt den med hängda sparvar. Sedan ser jag att killen som fått en kniv inkörd i tinningen (vid detta laget hade psykungen kört kniven i många gäster) fortfarande lever, han ligger halvleendes på golvet och kan inte röra sig. Även psyket märker detta, tar kniven, rör den fram och tillbaka framför ögonen och ser hur blicken följer med. Plötsligt sticker han in kniven i den andra tinningen (och detta syns precis som om det varit på film, den går liksom mjukt in och ut) och även denna gången kom inget blod. Den dubbeltstuckna killen lever fortfarande, men beter sig precis som ett djur som fått sömnmedel, han följer slött kniven med blicken och då fäller psykungen upp en rakhyvel (en sådan där gammal) och skär av halsen på honom. Blodet skvätter åt alla håll.
Jag lämnar festen, hela min familj är plötsligt med och jag måste skjutsa dem – på mammas pygmécykel. Jag trampar på så gott jag kan och min familj klagar, jag gnäller över att det är astungt och självmordscykeln saknar fortfarande bromsar och en jävla nedförsbacke närmar sig. Pappa svarar ”så går det när man inte lyckas ta körkort, då får man cykla istället.”
Sen var det en massa lera, gräs, innegård, mat och annat konstigt i drömmen.

18 januari 2007
